Det började med Pierce och en schweizisk sås (Soussouse)
Pierce - delade upp bildanalys i ikon (liknar), index (indikerar), symbol (måste läras)
Soussouse - grundade strukturalismen
Signifier - (det betecknande) fysisk form
Signified - (det betecknade) den mentala föreställningen av formen
Motiverade tecken är då uttrycket liknar innehållet (ikoniskt)
Visa tecken har inget som motsvarar och kallas arbiträra tecken (verbalt)
Syntagm: mitt val, mina färger
Paradigm: paletten, menyn
Form och substans: vad kan tas bort för att fortfarande inte ta bort det som en vill säga?
Dubbel artikulation: Umbeto Eco "den frånvarande strukturen". Han påstod att tecken kan delas in i mindre tecken som det skrivna tecknets alfabet gör. Detta kritiserades och hans teori är numera inte aktuell.
En annan strukturalist är Roland Barthes (poststrukturalism)
"bilden står alltid för en myt och denna har alltid tolkningsföreträde"
Konnotation, denotation och myten
...Sen kom Panofsky - Nordström - Sonesson -
Nordström
Denotation - det vi ser
Konnotation - öppna tankebanor, associationer, kulturellt och privat.
sändare/konstnärens kontext
inre/yttre kontext
mottagarkontext
Panofsky
Pre-ikonografisk tolkning (Hatt)
Ikonografisk tolkning (hattens innebörd - lyfta hatten och hälsa)
Ikonologisk tolkning (Kulturhistoriskt sammanhang - sätta ihop de två föregående)
(Enligt Beatrice går denna teori endast att använda på renässanskonsten)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar