Jag har fortsatt med att undersöka sprickor. Det ska vara sprickor som kanske nödvändigtvis är något som spruckit utan snarare symboliken av sprickor eller se hur långt det går att gå för att kalla någonting spricka och vad sprickor därmed betyder. Jag har börjat på ett kollage.
Bilden från förra handledningen är nu klar men känner kanske ändå att det ska in en liten sprickan men väntar lite med det tills jag är säker.
Jag har fastnat lite för Levinas: Att vilja reducera den andre till en
del av sig själv är enligt Levinas egologi. Det förespråkar ett kontrollbehov.
Istället ska mötet med den andre vara av acceptans, öppenhet och assymetri. Där
kan sprickan mellan jaget och duet inte slutas. Detta skulle nämligen leda till
att jaget slutar duet och därmed utrotas annanheten och blir till allmänhet. Vi
ska mötas ansikte mot ansikte (Sa även Abramovic).
fortsatte läsa lite... nästa steg är att låna en bok som verkar spännande av honom samt en om kritik mot honom.
Levinas utnyttjar eros
som ett exempel på hur vi närmar oss andra utan förståelse och kunskap. För
Levinas är detta ett begär, där man vill vara i kontakt med den andra på ett
sådant sätt att den andra bibehåller sin annanhet. I motsatts till intentionen
är begäret något som aldrig når sitt mål, som aldrig blir fyllt. Den andra har
alltid en annan tidsdimension vilket gör att man aldrig når den andra som ett
objekt. Det handlar om något som är före medvetandet, något som hela tiden är i
rörelse - och här kommer vi in på frågan om oändlighet. För Levinas var eros
ett slags konkretisering av hans tänkande. Eros var ett exempel av det mera
allmänna metafysika begäret efter en oförståelig och oändlig annanhet eller
Gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar