torsdag 6 februari 2014

assignment#1

När jag med solen i ryggen letat efter skuggor hittade jag Cornelis vreeswijk, Märk hur din skugga. Bellmans epistel 81 om en begravning.

  Där tid och döden en skönhet och ful 
Till ett stoft förenar 
Till dig aldrig avund sökt någon stig 
Lyckan, eljest uti flykten så vig aldrig kring grifterna ilar
Ovän där väpnad, vad synes väl dig 
Bryter fromt sina pilar. 

Skuggor går från att vara vackra siluetter till ett totalt mörker. det är skuggan som gör tecken tydliga, annars är allt platt. Den gamla historien om när Nasses skugga försvinner får vara med. Den sträcker på sig och behöver inte härmas längre.



1 kommentar: