Kulturorientering

Samtidskonst

"En kontinuerlig undersökning av vår uppfattningsförmåga och ett kontinuerligt vidgande av vårt medvetande om världen omkring oss." säger Robert Irwin om begreppet konst. Vi lär oss mer om oss själva och om den värld vi lever i, men till skillnad från vetenskapen finns det inga lagar inom konsten. Den låter oss tänka efter en gång till på ett sätt som inte har med sanning att göra. Andligt och politiskt.

Samtidskonsten kanske startade någon gång på 60-talet (vem vet egentligen). Foto har dödat porträttet. Människan hade sedan länge trott sig stå över gud med all sin kunskapsutveckling. Men så en dag tog överheten i människan sig vatten över huvudet och andra världskriget bröt ut. Efter detta var tron på människan inte lika stark längre. Det behövdes en förändring. Traumahantering och en ny samhörighet mellan människor igen för det fanns ingenting att tro på längre. Samtidskonsten kom att bli en överenskommelse av en sanning i det kollektiva. Ett berättande. En kommunikation. Mellanmänskliga möten var viktigare än objektet. Konsten blir en livsstil, alternativt livsstilen blir en konst.

Gregory Adam

Sally Mann

Hanna Wilke

Gilbert And George

Niki de Saint Phalle

Ana Mandieta

Aktionskonst. Digital konst. Gatukonst. Graffiti. Happening. Fluxus. Installationskonst. Interaktiv konst. Jordkonst. Kitsch. Konceptkonst. Ljudkonst. Minimalism. Participatory art performancekonst. Postmålerisk abstraktion. Relationell konst. Videokonst. Bild & poesi
 

Februariimperiet

Jag har alltid tyckt historia är hiskeligt svårt! Så mycket information och sen ska man välja ut vad och vem som betyder mest för att skriva ner det i en sammanfattande text. Eftersom det ena innefattar det andra känns det omöjligt att göra en sammanfattning. Februariimperiet är en av alla tolkningar som finns av historien. Kanske är den inte mindre sann än var och annan utsliten gammal skolbok. I en övning på att omtolka historien har vi övat oss i att sammankoppla ett konstverk med en samtida konststil för att se hur det går att hitta allt i allt. Att det inte finns en sann historia.

Under festivalen PLAY! på Göteborgs Internationella biennal 2013 visades konst upp som handlade leken om vikten av att testa att byta roller, uttryck och format. Den visuella konsten testar på att vara teater och konstnären curator vise versa...

 Fernando Sanchez Castillo – Pegasus Dans

 Fernando Sanchez Castillo är en man att låta sig ledas av. Han kritiserar Francos konservativa tankar. En diktator som minnesgynnar kärleken för han tror på ondskan.  Det är svårt att inte bli ond när man får makt, man ska ju inte hata någon, inte ens Franco. Därför har Fernando valt att kalla in Army of lovers som ledare. Eller snarare språkrör. två män och två kvinnor. Lite som miljöpartiet fast dubbelt så bra. Gayrörelsen ska ta över den konservativa diktaturen genom så kallad osmaklighet (enligt Franco). Det innebär dans, glitter, snygga kroppar och obegränsat med kärlek och glada texter. Kravallpoliser ska vara vårt skyddsnät men de ska genom en vattendans bearbeta och ge oss förståelse för varför allt är som det är just nu i diktaturen.  Att leva i symbios genom parningsdanser är hur vi väljer att umgås.  För vi tror att det är leken som man lär sig genom.  Livet är en lek! Men vi måste vara vakfulla. Ibland blir den allvarlig även i den värld vi tror ska vara den bästa. Kärleken kan också skada och krig kan också vara dans.