Assignment #6

1X1m






Jag gick ut för att leta efter kvadratmetern

 

 

Lösning:
 1X1=11.

Assignment #5

Du är 300 år bak i tiden.
Vad ser du?


 

 

Assignment #4

Gidge - Norrland

kreddigt med musik tänkte jag. YES!

YEEEES! Kreddigt med gittarr och stil

Norrland - Samer - Ursprung - tillhörighet

Indian-Same från Stockholms förort.
Kan man få allt på tack? Allt på samma gång är jag gärna.
Men ingen musikkvalité. Kan man få det nästa gång?

Trots det har jag försööökt med stort F och många ö:n... 

Skitdåligt men här är min "tolkning" av Norrland

Assignment #3

För dig är det fåglar

för mig är det röster i skogen

Hade en tanke jag inte riktigt visste hur jag skulle få fram. 

Om att göra ett fint litet samtal i movie maker där två sånger talar med varandra. 

Det var svårt, men nu vet jag halvvägs hur (så kanske nästa vecka)

Men här kommer en av dem som skulle vara den ena rösten, 

en mycket begåvad duo som skrivit många sånger om fåglar!

Jag och Katarina gav vårt assignment till Linnéa och Sandra.
"Berätta det genom en historia"

Vi ville att att det skulle kännas fritt inom ramar. Vi valde ordet genom för att det inte nödvändigtvis skulle vara en historia som man skulle fastna vid. Det känns som ett väldigt välbekant begrepp som säkert sätter stopp för andra tankar. Vi valde även "det" istället för "om dig" "något" osv. För mig betyder "det" något som man själv tycker är viktigt som man bara själv vet om. Och när det ska berättas "genom" något behöver man inte ens berätta det. Det var kul att se vilka olika resultat det blev! Sandra gjorde ett självporträtt i svartvitt foto med dubbelexponering. Linnéa hade skrivit ner små berättelser, tankar. Som en inre diskussion med sig själv som jag känner igen mig i. Hon hade också gjort en jättevacker sång med pianospel byggd på texter hon samlat på sig från andra personer. (She stold it like an artist ;)

assignment #2

Man kan inte tända liten
eld 

bredvid en stor 

Den stora tager allt syre 

Att andas genom en salt pinne

Lite eld och stor eld 

Den stora vinner över den lilla Alltid 

Gasattacker, där är det också svårt att andas 

Om jag va den enda som kunde andas skulle jag inte vilja andas 

Tungt är det att andas genom en salt pinne.. 

Vi delar på luften och Vi är tysta 

Koncentrerar oss på att visa världen att det visst går att 

tända en liten eld bredvid en stor

(för att den stora tar allt syre)


Process

 

 

Jag testade en gång att andas genom en salt pinne

och blev förvånad över att det faktiskt gick.

Kom av det att tänka på en pojke från barndomen

som bara kunde se som genom ett sugrör.

-----------

Assignment #2

"Ta med dig barnet uti skogen

ge den penslar och plocka äpplen"

Jag och Katarina gav vårt assignment till Jenny och Sofia. Vi ville att dom skulle få en uppgift som var inledande på ett direktiv men samtidigt lite lekfull. Just att det kanske inte går att göra exakt som direktiven säger. Att det inbjuder till att tolkas metaforiskt. Som barn, kanske att de skulle se sig själva som barnet. Att penslarna skulle kunna symbolisera det kreativa i sig, att öppna ögonen till exempel. Tillsammans med barnet skulle det betyda att vara öppensinnad och se på "skogen" på ett nytt sätt.

Jag tycker det var spännande att se hur olika deras resultat blev trots att Sofia och Jenny redan är ganska olika i sina uttryck. Båda tog den till sig med ett bejakande för ett sökande. En liten inre resa.

Tack för att ni gjorde så fina resultat <3

jenny

Sofia

assignment #1

Den som definierar dig 

 

Den som definierar dig, just den... och alla dom. 

Det är som att människor är i symbios med varandra och tidsandan på samma gång.
Hur ska vi då komma vidare?

Bara en indian kan bryta mönstret!

Släpp ut håret - pynta det med fjädrar

Lär mig om

ONE DAY I BE MYSELF

---------

Assignment #1

"Gör en resa med tre uppehåll"

Jag och Katarina gav vårt första assignment till Lisa och Lisa. Det kändes kul att äntligen få komponera!

Vi ville att uppgiften skulle vara öppen men ändå lite inom ramar så att det skulle gå att komma igång ändå eftersom tiden är knapp. Sen ville vi såklart att det skulle vara något roligt! Vi tänkte att en resa kan betyda så mycket och det skulle vara en öppning med stor bredd...

 

...Kulturell resa

inre resa

resfärd

klassresa...

 

Kanske vill någon upptäcka den relationella konsten, äta middag? Eller kanske testa hur man blir bemött med burka för en dag. Att detta i sig skulle bli en resa på många olika sätt, både en förflyttning och en inre resa.  

Resultaten blev helt annorlunda men väldigt spännande! Lisa S gjorde en resa med spårvagn och till fots utan bestämt mål. Medan Lisa R gjorde en resa i en bok som för mig speglar barndomen, vilket jag tolkade som en resa bakåt i tiden och kanske även inåt.

Lisa R

Lisa S

Assignment # 7 Okänd författare

Gestaltning v. 20

Välkommen Lisa! 

MAKT

Barnet som skulle fylla tomrummet och göra livet meningsfullt blev så fylld av förväntningarna runt omkring sig så den hamnade i tvångströja till slut. Det var inte bara den egentligen utan de flesta den mötte var likadana. Men vem är frisk egentligen tänkte den samtidigt? Reglerna som någon kommit på. Förväntningarna höll i sig och lika så tvångströjan. Den hade blivit en norm. Det enda som fanns kvar var idealjaget.

Men det kom en dag i livet när allting förändrades. Bara den kunde veta vad som var sant och rätt. Idealjaget räckte inte längre till. Nu stod den där på lyckans väg, fortfarande iklädd tvångströja. Det kändes nästan ironiskt. Den ville möta friheten med öppna armar men står bara här och stampar! Vad är det som gjorde det så besvärligt? Trots tvångströjans närvaro tog den ändå ett stort steg ut...

 

"Du som tycker att dagen flyr

Ta dig samman och gör något onyttigt!" Skrek den!!

Mina tankar när vi började arbeta med temat makt startade i anknytningsteorin. Jag har varit intresserad av den länge, det märkliga med att vi vid så tidigt skede som bara några månader gamla får vissa förutsättningar när det kommer till sociala relationer, hur vi är. För det blir ett sätt att leva.

Jag har gestaltat ett vägskäl. Iden kommer från en gammal tanke jag haft om jakten på att hitta hem. Här har jag försökt illustrera en situation där vi ställs på prov. Stunder i livet där vi märker en ny sida hos oss själva. Inspirationen till att våga växer fram eller så ger vi upp. Att ta makt över sig själv. Krossa normer och förväntningar. Det där idealjaget. 

Jag tror att som lärare är egentligen den ändå uppgiften att få barnen att våga. 

Hjälpa dem att tänka själva, tro på sig själva. "Ge barnen kärlek. Sen kommer förnuftet av sig själv." som Astrid Lindgren sa. Länkarna ska symbolisera relationer. Ju fler desto starkare. De närmst mitten är sammanbundna med plåster och symbolisera dem som alltid kommer finnas där.

 

 

 

 

 

 

vecka 18

I ett plaskeblött Göteborg tog jag och Iris gummistövlarna och systemkamera ut i regnet för fotografering. Två stopp stod på agendan; Lyckans väg och Besvärsgatan. De två motpolerna ska få integrera med min skyllt, som egentligen bara är mental och förstärka känslan av de olika sätten vi kan se på vägvalen.

Gissar att jag inte är ensam om detta men jag är inte särskilt bekväm i rollen som fotoobjekt!! Men vad märkligt det var att se hur något som kändes som en stor rörelse kan ge ett så litet uttryck på bild och sedan tvärt om. Med den slumpen som redskap möttes de två världarna nånstans bland de trehundra bilderna som nu ska bli två. Melodifestivalen, släng dig i väggen!   

                

                          

 

 

Då va det bara redigeringen kvar å alla dess härliga funktioner!

Assignment # 6 Okänd författare

Vecka 17

Då har det kommit till den stunden då det var dags att sätta ner fötterna och komma fram till något

 och tur för långsamma mig har jag äntligen hittat hem!

Här började vi...

Något använt och något blått...

...och något nytt!

Med skyltning mot en evighetsåtta och mot det andra hållet utan utmätt avstånd ska jag undersöka vår makt över oss själva. Nu ska skelettdräkten och krama mig-tröjan på!

Assignment #5 Okänd författare

vecka 16

Har åtkommit till det där med att tänka själv. För att knyta ihop säcken!

Inte vara i det trygga bekväma fältet, byggt av instruktioner och illusioner. 

Vi som omedvetet blir slavar under samhällets normer, mobiltelefoner, modet, idealjaget osv.  Det som får oss att glömma bor vad som är viktigt på riktigt. Vad vill vi ha i det offentliga rummet? Har börjat tänka på hur man kan skapa propaganda som med samma kraft kan få människor att vakna upp och skapa ett mer empatiskt samhälle. 

 

"vi behöver inte bara bli påminda om nyttan av chips och jordnötter"

Spräcka bubblan

Våga - Hoppas - Tro

 

Jacob Dahlberg - Inkludering/exkludering

Promenaden med en hundrameters banderoll, för att förena. Ihopsatta från olika sammanhang. Låta dem skapa någonting tillsammans och de blir en grupp.

No conflict no irony (I love the whole world)
2013

Demonstration med Olle Baertling i Stockholm 2007

Här är ett annat verk av Jacob Dahlberg som jag tycker om! 

En intressant gestaltning som sätter igång många tankar...

I, the world, things, life

Instruktioner, illusioner. Ju mer du tittar, desto svårare kommer du ha att sikta.

Assignment #4 Okänd författare

How to be an explorer of the world

Veckoreflektion v. 15

 

 Jag kan se makt i allt nu för tiden, den där vardagsmakten. Att blogga är makt och ett möte med hela internet. Vad vill jag säga? Det behövs motivation innan jag börjar tänja. Det var något om att våga vara empatisk kanske? Som uppvärmning blev det BVK-lekdag på NÄD-konferensen i onsdags. (I grupp kan man nästan göra vad som helst) Med badmössa och stora ballonger bollade vi omkring i entrén till pedagogen. Tänk vad fint om vi övade lite mer på det där med vuxenlekar. Det är ett bra sätt att mötas på. Undra vad vi är rädda för som vi klarade av så bra när vi var små? Psykologen Carl Rogers sa att alla människor med sitt goda inre bara vill bli omtyckta och förstådda. Vi föds positiva och sociala men skapar på vägen en självbild som kan förändra detta.Vi får den kärleken om vi beter oss på ett visst sätt och försöker därför uppnå det idealet som vi tror är vad som förväntas, idealsjälvet. Masken på. Men vem har rätt att bestämma vilket beteende som är sjukt eller normalt? Är det inte lite farligt om alla tänker så? Hur vill vi vara egentligen? Jag vill ju testa gränser, men märker att det inte är mycket förändring som krävs för att den ska kännas. Börjar med att sätta mig på en bänk i solen bara för att känna hur det känns att stanna upp lite. då en dam kommer fram till mig och kommenterar mina byxor och jag känner genast en panik över att en främling pratar med mig. Hur kommer det sig? Jag är ju till och med ute efter att göra som hon och ändå känner jag så.Våga går sakta.

 KULTURORIENTERING OM MAKT

OM MAKT i P1

Dagen fortsatte sedan med en föreläsning som P1 och Bio Roy hade anordnat. Det var politikforskaren och statsvetenskapsläraren Katarina Barring, kulturdebattören och författaren (Jakten på svenskheten) Qaisar Mahmood, tros- och livsåskådningsprofessor Ola Sigurdson och konstnären Anna Odell som var inbjudna.  Anna Odell var sjuk. Att hon vågade tränga sig på människor som visat förakt mot henne, det är så imponerande! Hon är en sann inspiration. Det talades om makt på alla olika plan, allt från politik till att kulturarva. Hur fel det blir när en politiker inte vill kännas vid makt, att makt är ett redskap snarare än något dåligt i sig. Hur vi är ansvariga för vad som ska återberättas och hur det ska berättas. Med andra ord är vi framtiden. Helt plötsligt är den där. Den där framtiden som är så långt borta... Vill vi då kunna gå nakna mitt på sommaren? VIC VEM och PARHAM spelade grymma låtar. "Ska alla blommor ha samma färg?".  "Det är inte lätt när man är snäll..."

HEJA BISKOPSGÅRDEN! 

Maja Östebro hade en jätteviktig utställning den här helgen. Hon har arbetat med ett projekt om sitt bostadsområde Biskopsgården under ett år. En upprustad före detta frisörsalong som stått tom ett längre tag förvandlades till en utställningslokal mitt på Varmfrontstorget. Majas sätt att visa upp det positiva och en ny bild av Biskopsgården var suverän. Tanken var även att bidra till att det skulle finnas någonting att göra i Biskopsgården. Det är så fint att se när en människa visst kan förändra och att konsten har makt att vara verktyget.

Förutom att dessa inspirationer på min maktresa så tycker jag framför allt att det är just vår tid inspirerar mig. Att det är ok att vara annorlunda, att konst får vara mer än bara en målning eller ett hantverk. Vi får! Vi måste bara göra också.

                                                 Föreläsning med Anders Maner - Skärmkulturer

Motståndet mot paradigmskiftet gör att vi fastnar i gammalt groll när vissa anser bildämnet endast är ett hantverk. Hur ska vi se på den nya tiden vi lever i? Är det en obetänksamhet som uppstår med tekniken som får oss att sluta reflektera, eller är det slumpen och det ökade användandet av kameran som vi ska förespråka? Previsualisering eller möjligheten att upptäcka något nytt? Är det fusk eller hjälpmedel? Hur bra är det inte när eleven själv kan kolla upp fakta eller få saker gjorda fortare eftersom måleriet inte är det som var viktigt i just "vad det nu gäller". Då finns det mer tid att problematisera! Datorn och kameran har på vissa skolor blivit något som slagits om tiden på bildlektionen. Istället borde elevens förmåga att se när det är passande att använda digitala hjälpmedel vara en del av utbildningen. 

Förra veckan köpte jag en Tim-Jan. Hen mår sådär idag, lite hängig. Det är ändå intressant hur de tidigare förhållandena faktiskt påverkat Tim-Jans förutsättningar. Mitt ointresse för växter fått mig tyvärr att lämna. Människor har alltid intresserat mig mycket mer än naturen. Istället ska jag undersöka lite om integriteten. Jag vill tänja gränser. Undersöka den levande konsten. Skådespelet. Lögnen, sanningen och fusket... vad är fusk? Vi kan framställa oss i bild men hur framställer vi oss i verkligheten? 

Ett CV  - En propagandabild - en modersgestalt